Natten till den 2 maj började min mage spöka, fick gå upp varje timme och kissa och det molade i magen till & från.

Tänkte väl egentligen inte mer på det eftersom det inte gjorde direkt ont. Vid 4 tiden så gav jag upp och la mig på soffan med telefon som sällskap. Den molande känslan satt kvar och övergick mer till lite som mensvärk, vid 6 tiden satt jag med oregelbundna verkar och tvingade Fredrik att stanna hemma, utifall det skulle sätta igång. Vid 7.30 tiden gick det inte att vara hemma så vi åkte till Uppsala, nu hade jag ca 3,4 värkar på 10 minuter och det gjorde helvetiskt ont!! Fy säger jag bara!

Mötte upp mamma som väntade vid ingången, hon tog bus och bilen och vi traska in på förlossningen, mötte en jättemysig uska, vart undersökt och kollad med ctg.. Öppen 5 cm. Sen gick det undan, fick ett rum, lustgas och nål i armen.. Vattnet gick och värkarna tilltog och kom nu hela tiden, herregud, blir det ingen paus? Nejdå, bara köra på.. Cm efter cm och vid 11 kom dom riktiga krystvärkarna!

11.54 så fick vi äntligen se vår perfekta lilla kille för första gången, han kom upp på mitt bröst, smärtan försvann, tårarna rann och Fredrik klippte navelsträng. Ett fantastiskt & underbart ögonblick!!

Duscha, vila, fikabricka, väga & mäta.
Allt med ett leende på läpparna och en härlig bubblig magkänsla av lycka! :)

Jag som tyckte Sagas fl gick snabbt, men det är nog som dom säger, andra fl går snabbare och lättare och i mitt fall så stämde det.

Jag älskar min underbara familj!!

<3