Föräldrar!!
Vilka hjältar. I alla fall mina.

Jag känner så stor respekt och kärlek till mina två underbara föräldrar.
Enorm glädje och trygghet.
Dom har alltid funnits vid min sida, alltid. Dom har alltid hjälpt mig vid mina vägval, oavsett om valen blivit fel ibland så har dom alltid gått med och stöttat.

Vi har gråtit ihop, skratta ihop, bråkat, sagt dumma saker, varit så osams så jag aldrig trott det skulle bli bra igen.
Jag har testat gränser, ljugit, rymt hemifrån, trotsat och varit väldigt dryg och jobbig.

Till slut har vi växt. Vi har tillsammans gått igenom sorg och smärta, fel val, rätt val, tveksamma val, konstiga val men dom har alltid stöttat mig och funnits där längst vägen. Jag har alltid haft en trygghet.

Jag har haft ett varmt, mysigt och kärleksfullt hem, en underbar, trygg och lycklig uppväxt! Jag har alltid fått hjälp, alltid kloka ord på vägen, det har inte alltid varit lätt men det har gått..

Idag älskar jag och respekterar och ser upp till mina föräldrar mer än någonsin. Jag tror aldrig jag insett hur mkt dom har gjort för mig, hur mkt dom har ställt upp för mig. Jag har nog aldrig insett hur mkt dom betyder för mig.

Jag älskar mina hjältar så enormt, ord kan inte beskriva kärleken. Jag får inte ens ner orden.. Det bara känns i hjärtat.
Det är värme, lycka och trygghet.
Alla tre sakerna som hjältarna alltid har sett till att vi skulle få (jag o min bror)
Och dom har lyckats så bra.

Så nu önskar jag bara att jag kan bli en minst lika bra förälder till Saga som mina är till mig!

Jag älskar er!
Ni är bäst.

<3