Dessa svackor.
Dom kommer när man minst anar det och det är lika jobbigt varje gång.
Jag blir tom i hela kroppen, samtidigt som massor av tankar och känslor slåss runt i huvudet.
Kan dom inte samarbeta? Det är så mycket tankar om framtiden, om val i livet och massa annat.

Kaos.
Hur ska man veta vad som är rätt? Vad som ger mest? Åh, ibland önskar jag att man inte hade så mycket val att stå framför, att man bara hade en väg vore så mycket lättare vissa gånger.
Men livet ska tydligen inte vara lätt.

Nej jag vet inte, det har bara kört ihop sig, totalt.

♥