Det är för mkt som händer och sker.
För många tankar som tar upp min tid.
För mkt av det dåliga som vill tränga sig på.

Men vad kan jag egentligen göra åt saken?
Se på medans mina uppbyggda trygga murar faller ner och slås sönder?
Jag vet inte, det känns bara inte rätt, det känns inte som jag.
Jag står på sidan om och ser mig själv falla ner i det tomma.

Jag är rädd, rädd för vad som kommer att visas.
Det tomma är så mkt större än vad jag klarar av just nu.

Jag behöver dig och du springer ifrån mig, du släpper min hand och låter mig falla.

♥