Du o jag mot allt

En gång i tiden för inte allt för länge sen hade jag en underbar kompis.
Vi umgicks jämt under en tid, vi hade kul, då menar jag kul med stort K, vi kunde prata om allt utan att skämmas, jag tror du kände mig mer än jag själv.
Vi gjorde det mesta ihop, vi hade hade alltid kul, oavsett vad vi gjorde, vi kunde sitta o prata i timmar utan o tröttna, vi kunde skratta i timmar åt allt o inget, vi fick skratt tårar och ont i magen av allt skratt.
Vi hade det bäst.
Jag litade på dig till 110 o jag tror du gjorde det samma mot mig, jag kunde berätta allt för dig och du gjorde det tillbaka, vi hade våra hemligheter och våra små sätt att prata, vi hade nått underbart.

Tiderna förändrades och även vi, vi gled isär, vi kämpade men nått gick snett, kanske mina val, kanske dina, kanske bådas ihop, det spelar ingen roll, det vart som det vart iallafall o idag pratar vi inte ens med varandra och jag tycker det känns så jäkla tråkigt, eller tråkigt är inte det rätta ordet heller, mer, förjävligt kanske.
Vi har gått igenom mkt tsm, vi vart starkare för varje gång nått hände men till slut så fanns det ingenting o hämta, det fanns ingenting att kämpa för, det fanns helt enkelt ingenting.

Kanske var vi för lika, envisa, och kämpade så mycket att det helt enkelt rann över. Att det inte gick o rädda
Jag vet inte, jag kommer inte ta reda på det och jag kommer inte grubbla över varför
En sak är säker, oavsett om vi kommer mötas igen eller inte så kommer denna underbara goa tjej alltid ha en plats i mitt hjärta, hon var min andre hälft, hon var som min syster.
Hon och jag, formade ett vi som var oslagbara, vi mot världen, det kändes så ett tag, det kändes som att allt kunde hända men inte mot oss, vi skulle ju alltid hålla ihop, vi skulle ju alltid finnas för varandra, våran bubbla skulle aldrig spricka!!!

Tills en dag då vi bestämde att Nej nu får det vara nog.
När vi bestämde det så lättade mkt från mitt hjärta men samtidigt så dog nått i mitt hjärta, jag vet inte hur framtiden kommer bli men jag hoppas att nån gång kanske vi kan ses igen.

Det va ju ändå vi mot världen!!


Kommentarer
Muffel

Duffel ? Hoppas vi nån gång stöter på varandra. Utan massa komplicerade grejer :) <3

2011-07-01 @ 22:48:30
Maria

Absolut :) <3

2011-07-03 @ 17:04:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback